Fisksätras döda från vikingatiden

Gästinlägget av Martin Rundkvist

Som moderna människor är vi vana vid att våra döda vilar på stora begravningsplatser rätt långt från våra hem. Om vi skulle vilja begrava farmor hemma på tomten vore det jättesvårt att få tillstånd till det. Men innan svenskarna blev kristna, då var det annorlunda.

I Stockholmstrakten övergick folk från den gamla nordiska hedendomen till kristendomen på 1000-talet, i slutet av vikingatiden. Då började man begrava de döda på kyrkogården, i vårt fall förmodligen vid Brännkyrka kyrka som ligger ända borta vid Älvsjö station. Men innan dess hade varenda bondgård sin egen begravningsplats. De kallas gravfält. Och eftersom man brukade flytta på bondgårdarnas bebyggelse med några hundra års mellanrum blev det rätt många gravfält med tiden.

Innan man byggde dagens Fisksätra på 70-talet såg det ut här ungefär som Östervik gör idag. En gammal bondgård, några sommarvillor och massor av grönska. Och på minst två ställen fanns det vikingatida gravar: låga runda stenpackningar, några meter tvärs över. En låg för sig själv där Braxengatans tvättstuga är idag. Och där sporthallen ligger, nere vid järnvägen, fanns ett helt litet gravfält. En del av det ligger kvar än idag.

1968 grävde arkeologer ut graven vid Braxengatan och en del av gravfältet. Resten av det ligger fortfarande kvar mellan sporthallen och båtklubbens parkering. Under stenpackningarna fann man vid utgrävningarna lite brända ben, några järnfragment och några krukskärvor. Folket som vilade i gravarna var nog inte rika och mäktiga. Men de hade säkert massor av kontakter med omvärlden. Lännerstasundet var en viktig farled på den tiden. Rodde man västerut hamnade man på Birka, sveakungens handelsplats, och rodde man österut kunde man sätta segel ute på Baggensfjärden och ge sig av neråt kusten mot kontinenten.

Att vi kallar den här tiden för vikingatiden kan få en att tro att alla som levde då var just vikingar. Det stämmer inte alls. En viking var en person som seglade till fjärran länder för att plundra och bedriva handel. Kvinnor, barn och slavar var inte vikingar. Äldre män stannade också helst hemma. Viking var man bara under en liten del av sitt liv, och det gick ofta ut på att få ihop tillräckligt med silver för att kunna köpa en fin gård, gifta sig och bli bonde. Många vikingar dog unga och uppnådde aldrig det målet.

Fisksätra vikingarTEXT Martin Rundkvist

Bookmark the permalink.

Comments are closed.