Gästbloggare Lamin (Fisksätrabloggen) – Funderingar om rapporten & skolvalet

Ni brukar se hans namn i Fisksätrabloggen men idag gästbloggar han här =) Här kommer Lamins funderingar om Fisksätra Museums rapport & skolvalet.

Funderingar om rapporten & skolvalet

En presentation av rapporten ”Vad är Fisksätra?” hölls under lördagen, med en introduktion om bakgrunden till rapporten och historian om Fisksätra museum. Rapporten är en mindre del i ett större perspektiv som handlar om de samband som finns mellan en orts stadsbyggnadsmässiga egenskaper, de kommunala beslut som tas om till exempel skolverksamhet, och den gemenskap som finns med hjälp av alla lokala organisationer och initiativ som tas. Rapporten handlar också om kulturen och dess närvaro, en kultur som inte nödvändigtvis handlar om vad om är svenskt eller dylikt. Kulturen har en viktig roll i utvecklingen av ett samhälle, och skapar en gemenskap emellan. Det är en mycket intressant läsning som jag rekommenderar alla att ta del av!

Vid sidan om rapporten har en grupp från Kungliga konsthögskolan, bestående av bland annat arkitekter och stadsplanerare, skapat en film om hur det civila samhällets arbeten och initiativ formar Fisksätra. ”Rum för förändring” heter den. Representanter ur initiativen ger en djupare bild av det de vill åstadkomma, och hur man samspelar med varandra. Biblioteket har i decennier varit en samlingsplats för invånare, nya som gamla, både i form av ålder och antal år i Sverige. Det är här som initiativ har formats och deltagare mötts, ofta i samspel med varandra, men också en plats som många enskilda kommer till för att få svar på enkla och svåra frågor.

Efter filmen hölls en spontan och intressant frågestund där mycket diskuterades. Mina spontana tankar är att jag håller med om hur det är de lokala initiativen och grupperingar av Fisksätras medborgare som gör denna del av Nacka och Stockholm så unikt, men det är också beroende av att kommunen och markägaren (det vill säga Stena) aktivt är med och stöttar, vilket såklart också borde innebära att de deltar i möten och liknande. Det nämndes att man faktiskt gör det på ett acceptabelt sätt idag – jag håller med! Men det kan nästan alltid bli bättre, och debatten om Fisksätraskolan och nedläggningen av årskurs 7-9 är en av dem, även om ett dåligt underlag förvisso är giltigt skäl för att stänga.

Det kan knytas an till frågan om det fria skolvalet (som PiaMaria Petterson tidigare skrev ett bra inlägg om), och jag skulle personligen anse att den spelar en betydande roll för den segregering i skolan vi har nu. En förbestämd placering skulle fortfarande innebära att barn i Fisksätra och Saltsjöbaden går i olika skolor (det handlar trots allt om två förorter med tydliga geografiska avgränsningar), men det behöver inte vara en strikt uppdelning. Än viktigare dock är att kommunala skolor faktiskt fylls till den kapacitet som de bör ha, i stället för att konkurrera med andra (kommunala) skolor. Sen handlar det självklart också om ens personliga frihet att välja sin arbetsplats, sexåringar kanske inte har ett vidare intresse för i vilken skola de ska påbörja sin obligatoriska resa, men det hade jag som 13-åring.

För övrigt frågade jag mina föräldrar varför de satte mig på dåvarande Lännbo Friskola istället för Internationella Skolan i Nacka. Svaret var att det var mindre stökigt på Lännbo. Sex år senare stod valet för mig mellan Saltsjöbadens Samskola och Fisksätraskolan. Anledningen till att jag valde Samskolan var densamma som mina föräldrars. Om jag inte hade fått det val som nu existerar hade jag kanske inte över huvud taget tänkt på skolans kvalitét, men i och med det fria skolvalet blir man en kund som väljer sin investering för kunskap.

//Lamin

Bookmark the permalink.

Comments are closed.